SWEDISH SEMESTER MAFIA
Vi åkte till Portugal. Den enda besvikelsen var solen (
och surfhunkarna) som lyste med sin frånvaro, annars var det toppen; Fin strand, billiga drinkar och trevliga människor. Mitt resesällskap,
Mica, har den långa och ocensurerade versionen.
Sån är jag.
"It's good to be picky"
Om ni någon gång åker till New York, gå in här och önska er en dag med Joseph. Vi fick se Brooklyn genom hans ögon, historiska händelser blandat med söta och personliga anekdoter (
som får en att köpa konceptet "evig kärlek" osv). Helt enkelt det bästa sättet att bli guidad i det stora äpplet, i alla fall om man är som oss - inte så intresserad av att se Frihetsgudinnan och andra "turistsevärdheter" på nära håll. Ett brev med påminnelse om resan efter några månader gör inte det hela sämre.
ITALIAN LOVER, MR FENDI.
De italienska männen är överreklamerade. De italienska väskorna däremot, de är kärlek i dess renaste form.
Emma hemma.
Efter panikresa till Milano, övernattning på en bondgård, tjugo timmars tågresa och fem timmar på X2000 kom jag hem. Gladare än någonsin att återse mitt älskade Stockholm! Sen blev det bara bättre och bättre, solen sken hela helgen och jag har tagit igen all förlorad tid med Timmy.
Hatar Island.
Sen vände lyckan. Efter att ha förberedd mig för hemresa kom vulkanen och askmolnet. Första på hundra år. Fantastiskt. Från Island såklart, som om våran relation inte var spänd redan efter mardrömsresan hem från New York. Jag försökte ringa SAS, hitta tågbiljett eller bussbiljett. Inget gick. Jag storgrät tillsammans med engelska brudar som också ville hem. Älsklingsmamma lyckades få tag på SAS kontor i Danmark och boka om biljetten. Så nu håller vi tummarna på att det går vägen på måndag. Annars får jag glädja mig åt att jag är fast i älskade Bologna, det hade kunnat vara värre (typ Reykjavik).
Take me to the water.
Veckan började strålande, fint väder och en dagstripp till Ravenna. Jag njöt av havet och Holland av de fina mosaikerna. Efter kulturöverdosen i Rom hade jag lite svårt att ta in fler vackra intryck, men ja - fint var det.
Testosteron.
Bologna - Lazio, 2 - 3. Vilken match! "Vi" ledde med 2 - 0 hela första halvleken, sen blev det en helvändning och Lazio lyckades göra tre mål i andra halvlek. Lärde mig således alla italienska svordomar och insåg att om det är någonstans man träffar italienska män så är det på fotbollsmatch.
Note to self (och er); Gå på fotboll första veckan i Italien, inte sista.
Fan-fucking-tastic!
20 plusgrader och jordgubbar i Giardino Margherita. Bolognas enda park är som en miniatyr av Central Park; Folk joggar, går ut med hunden, har picnic och i mitten finns en liten vattensamling där man kan hitta sköldpaddor. Mycket exotiskt. Ikväll går vi ut, dricker drinkar och dansar på bardisken!
I Italien kommer sommaren från Zara.
Romantik.
Bolognas svar på Stadshuset. Inuti gömmer sig Sala Rossa där unga par vigs och tror att de ska leva lyckliga i alla sina dagar. Om mina Las Vegas-drömmar skulle gå i kras kan jag tänka mig att vara en utav dem tillsammans med en stilig karl någon gång om många, många år.
"Vart tog det söta lilla VISA-kortet vägen? Ingen som vet."
Man lever ett liv IRL och ett liv på internet, så är det på 2000-talet. Den här veckan har jag verkligen fått det bekräftat. Låg Facebook-aktivitetet, långsam respons på mail i kombination med bristande bloggande har fått de nära och kära i Sverige att undra om jag överhuvudtaget lever (vilket jag i allra högsta grad gör).
IRL har jag försökt njuta så mycket som möjligt av tiden som är kvar här i Bologna, efter två och en halv månad känns nämligen inte två veckor som så lång tid. Jag har tillbringat oräkneliga timmar på favoritfiket Camera a Sud. Förfestat Scandinavian-style och därefter fortsätt lika storstilat en hel kväll (ingen bra idé). Fönstershoppat allt från designerskor, fantastiska läderväskor och inredning. Hittat det oskyldigaste klottret någonsin; "Jag älskar hundar". Jobbat på svitalienskan, men mest engelskan... Skypat med älsklings-Timmy, vi hade ett väldigt givande samtal om allt mellan himmel och jord. Sagt hejdå till en massa tweekers (two or three-weekers), när man precis börjat lära känna varandra lämnar de en med ett brustet hjärta.
Den här veckan ska jag kriga för fotbollsbiljetter (ja, ni läste rätt), försöka reda ut vad som hände med VISA-kortet i lördags natt och fortsätta leva la dolce vita. För när jag kommer hem är det över, slut, finito - Jag ska bli hälsan personifierad, typ.
"Hon va glaa'..!"
Vi kom, vi såg, vi segrade. Jobbade på globetrottandet, tre länder på fem dagar. Skrattade åt dumma turister, var lika dumma själva. Bländades av allt det vackra, nästan så man saknade en förortsvy att vila ögonen på. Åt god mat, höjdpunkten var Mica the Man's pasta med korv efter en dags svält i Vatikanen. Drack Roms bästa och värsta Mojitos. Shoppade handskar, i favoritfärgen orange. Njöt av varma kvällar, Mica och Linnea tinade efter helvetesvintern. Pratade karlar och meningen med livet, skrattade så vi fick ont i magen! Och så vidare.
Men det bästa var att bara vara tillsammans. Stockholmsångesten är som bortblåst och jag ser fram emot det som ska bli den bästa sommaren hittills (och då har jag några bra somrar på nacken).
Jag och MINA kvinnor.
Imorgon ska jag möta Micababy och Snygg-Linnea i Rom. Dricka vin på takterrass, snacka massa skit och hänga på mysiga caféer. Jag är överlycklig, i extas. Äntligen! Två månader känns nästan som två år. Nu
måste jag börja packa.
Lika stort som första stegen.
Igår firade vi en stor katolsk högtid, St Patrick's Day. Om vi gick till kyrkan? Nej, till en fullproppad irländsk bar. Efter att ha krigat för att få varsin öl insåg vi att det inte skulle hålla hela kvällen. Så vi kapitulerade, gick till Rubik och drack Magic Sams i vanlig ordning.
